I exist as I am - that's enough!

Trasiga unge ge oss ett svar snabba dig på vad står det på lappen är det något viktigt kan vi hjälpa dig  handla lägga dina pengar på något hos oss varför gråter du  trasiga unge Du har tappat ditt ord och din papperslapp du barfotabarn i livet så sitter du åter på handlarns trapp och gråter så övergivet vad var det för ord var det långt eller kort var det väl eller illa skrivet tänk efter nu förrn vi föser dig bort du barfotabarn i livet

Höga klackar Hon går runt och ler  rak i ryggen på snabba fötter  hoppas varje dag att ingen ser  hennes insida som faller sönder Kroppen är min allergi. Den blir mitt vapen mot mig själv. Sådan är självdestruktiviteten. Vinsten över destruktiviteten och makten att leva mitt eget liv är att börja älska mitt vapen, använda det för gott istället för ont. Börja älska min kropp. En gång hörde jag om en psykolog som sagt till sin patient att ställa sig framför spegeln naken varje morgon och säga till sig själv att hen är snygg. Det är en viss kontrast mot övertäckta, gömda speglar. En kontrast som fungerar. Att titta på det som jag inte alltid tyckt om och säga till mig själv att jag är snygg, vacker och underbar ger mig kontroll över mina tankar och gör mig hemmastadd i min egen kropp. Kroppen blir inte längre något bortanför mig, den är jag. Fy f*n vad jag är snygg! En kollega till mig hade en tshirt med texten: "Who needs boobs when you've got an ass like that.&

Så här bra är det att vara i Sveriges vackraste by och fira påsk. Somliga chillar på toppen mellan åken Sveriges vackraste backar Världens vackraste utsikt Grymmast i backen Dessa sjuka branter

Jag kom dit trött, lite sur och irriterad efter jobbet. Och lämnade full av energi, glädje och stolthet att mina egna naglar nu är så HÄR långa!

Njuter av livet och drömmer ihop planer för sommaren och framtiden. Som sig bör när våren känns som sommar och jag har en glass i magen.

"You are practically perfect in every way. Everyone loves you and you are a very popular person. When you walk into a room you brighten it up with you lovely personality. You are very good with children and would make an excellent mother. You are also very easy to fall in love with as you are just perfect. Your eyes and smile are your best feature."' Mary Poppins har blivit min nya idol!

Idag var en bra dag. Solen sken, det var första dagen på påsklovet, jag fick vara ute hela eftermiddagen på jobbet och träffa gamla elever och kollegor. Men dagens höjdpunkt var samtalet jag hade med den psykolog på KÄTS som höll i den forskningsstudie jag deltog i i och med min behandling. Eftersom det är ungefär ett år sedan (26/3-13) sen jag avslutade min behandling ville hon avsluta den genom Stepwise. Så nu har jag, förhoppningsvis för sista gången någonsin, fyllt i Stepwise formuläret och idag ringde hon upp för att berätta "resultatet".  Jag är frisk.  Jag visste att jag är frisk och har känt det länge, men det blir en lättnad att få höra det så tydligt. Precis som det var en lättnad att i oktober 2012 få diagnoserna på papper.  Nu är det över.  Aldrig mer. Det kan bara gå framåt från det här.  Dagens låt:  Can't complain about much these days, I believe we'll be ok

Hittade några gamla foton och tänkte visa på likheter och kontraster med detta underbara tillskott på Kings Cross i London. Det första fotot jag tog vid platform 9 3/4 2008. 2011 renoverades stationen, men platformen finns alltid någonstans.  Idag går den inte att missa med en lång kö och foto som kostar pengar.  Men butiken bredvid är underbar!

Jag tänker vägra att  passa in

Skrivuppgift där alla meningar redan är skrivna av någon annan. Ett collage av filmer, böcker, sånger och tv-serier. Nu lever jag mitt liv, inte bara överlever för stunden. Världens händelser ramlade ner i hallen. Där jag kommer ifrån. Människor som är kära borde aldrig göra slut. Ge upp är bara korkat. Jag försökte bara hitta en plats där någon såg att jag fanns. Jag har mera tålamod än vad du har hårda ord. Som alla de största kärlekshistorierna, tragisk. Snälla ring, snälla var en del av mitt liv. Jag ger dig inte min morgon och inte min dag, du får nått så mycket bättre du får hela djävla jag. Inte något så fjuttigt som en morgon och en dag. Livet går mig förbi om jag inte öppnar ögonen. Det kommer aldrig någonsin vara perfekt. Det är helt ok, väck mig när allt är över. Om man låtsas att man lever i en såpa kanske man aldrig behöver erkänna att väggarna är gjorda av papp och plast och att orden som kommer ur ens mun faktiskt inte är ens egna. Det är när godheten blund

Jag saknar min lilla blogg  börja med The Wall I   historia och jag tror jag vet   och äta en bit av min kära   mor det blir det att du är   det nya året Om du är tittar   spelen och en bit mat och   dag med en massa andra   egen i fakta att du har fått   syrian och har en bra   minuter det är en bit   för en stund Hur gör vi gör   som jag ska jag sova oro   boken berättar Tina om   hyra ut sin rätt Men nu ska   inte är det med en liten   fel att jag grips det var ju   promenad Vi kan inte se ut   mest av den mest populära   senaste versionen av den   min blogg och en bit mer   få en chans att vinna en fri   bit mer och en bit mer om  

Första gången jag såg den kallade min vän mig känslokall för att jag inte grät. Den här gången kan jag inte slita mig, enkelheten och skevheten i relationerna gör den så stark. Men mest tror jag att det är sättet musiken varvas med tystnad som får mig att stanna upp. Det här är inte en film byggd för tårar, karaktärerna är för råa och för långt ifrån sina egna känslor. Det är istället relationerna som driver den framåt i ett högt tempo. Slutet är inte det viktigaste, även om jag får känslan av att det var därifrån handlingen väcktes. Men slutet berättar hur skört och orättvist livet är. Det vackra i den här filmen är att den tar upp så många skeva relationer och inte bara har ett olyckligt slut, varje människas enskilda värde blir viktigt. Framförallt i sina relationer till andra. "Whatever you do in life, will be insignificant. But it's very important that you do it. Because nobody else will."

Ska samhället någonsin förändras måste vi människor som lever i samhället påverka och förändra. En golftidning i USA väljer att låta en hockey(!)spelares dotter (som är förlovad med en golfspelare visserligen) posera lättklädd på tidningens omslag. Det är skamlöst och förnedrande för de många skickliga, talangfulla och vackra (även om det i överhuvudtaget inte borde höra hit) kvinnliga golfspelare det finns som kan användas på omslaget istället. Jag har ingen lust att länka till fotona eller tidningen eftersom bilderna är nedslående och enbart föder en skev kvinnosyn och gör samhället bakåtsträvande.  Istället visar jag en bild på en stengubbe jag hittade idag:

Bänkarna utanför min gamla högstadieskola har dekorerats med pretentiösa och inspirerande citat  Så som jag minns skolan. De flesta människor längtar inte tillbaka till högstadiet, inte jag heller. Däremot är jag sentimental av mig och samlar på både ord och citat och det här var fint.  Framförallt när jag minns att vi en varm dag i juni stod precis vid de här bänkarna efter sista dagen i nian och inte ville lämna skolan, när vi gick därifrån skulle det vara definitivt slut. En av killarna rakade av sig sitt långa hår så vi stod i ett hårregn och försökte på alla sätt få tiden att stå still, den lilla stunden när vi insåg att det ändå varit ganska kul att gå de där fyra åren tillsammans.  _

Idag har jag varit på Tilia för att hämta ut min nya snygga tröja!  Tilia har varit mitt andningshål sen i oktober förra året när de startade. Nu har de fått lokaler på Fryshuset, och kan nå ut med sin grymma verksamhet till ännu fler. Tilia betyder jättemycket för mig. Tack vare de har jag fått insikter, lärdomar och vänner som jag aldrig skulle fått annars. De hjälpte mig i mitt tillfrisknande från ätstörningen och min väg tillbaka till den strålande person jag är. Det är en trygg och upplyftande organisation som gör stor skillnad. Men det skulle inte finnas något Tilia eller någon som stöttat mig och många andra utan Annso och Jenny. Ni laddar mig med energi och glädje bara av att vara ni. Jag blir både lugn, glad och enormt inspirerad av att träffa er. Tusen tack för att ni finns! Efter idag är jag också helt övertygad om att jag inte ska bli vuxen, vuxna är så "träiga". Det räcker att bara vara jag, eller möjligen vuxen som ni är vuxna, Annso och Jenny. Pos