I exist as I am - that's enough!

Jag har väldigt mycket fint. Nej allt är inte perfekt och det finns saker jag vill och behöver ändra på. Men jag är inte alltid säker på om jag jobbar med att ändra rätt saker eller om jag går i gamla hjulspår. Jag är tacksam för möjligheten att skapa nytt, bygga det liv jag vill ha och leva på ett sätt som jag mår bra av. Jag är tacksam för att jag vaknar varje morgon och kan röra hela min kropp, känna att tårna är en del av mig liksom hjärtat och ögonen. Jag är tacksam för allt jag ser, allt jag tar in i hjärtat och får lära mig av. Jag är tacksam för alla möjligheter jag har framför mig, att gå vidare och hitta min plats, min grej och göra det jag gör allra bäst. Jag är tacksam för människor som möter mig, ser mig och ger mig en plats där jag får vara jag. Jag är tacksam för min egna möjligheter och verktyg att påverka mitt liv och våga ta steg mot något annat. Jag är tacksam för inspiration, kärlek och den lilla rösten som viskar och påminner mig om var jag är på väg.

Vissa dagar är som igår. Jag flyger fram, jobbar hela dagen, åker till stallet på kvällen och dansar istället för att dricka kaffe. För det känns så bra. Livet är fantastiskt fint och jag har en massa möjligheter.  Vissa dagar är som idag. Jag kommer knappt upp ur sängen, måste resonera med mig själv för att orka klä på mig, äta frukost och ta mig till skolan. Väl där kämpar jag för att komma ihåg att andas och försöker vara närvarande i nuet. Det fungerar en stund. Men efter några timmar är energin slut, batterierna måste laddas upp igen och jag åker hem. Nu sitter jag i soffan och försöker känna lagom mycket och bara vara i det som är.  Det är ingen kraschlandning, och inget konstigt. Det är bara en dålig dag och jag tänker inte köra slut på min kropp. Det är aldrig värt att göra något som inte på något sätt kan hjälpa mig framåt. Hur oproduktivt det än är så är några timmar under filten i soffan bra för mig just nu. Det hjälper min kropp och själ att hitta lite bala...

När en människa är ledsen är det lätt att ta hand om, krama om och säga att det kommer bli bättre. Berätta att den personen är fantastisk och har så mycket att komma med i världen. Det är lätt att vara ledsen när en får omtanke och kärlek. När vi är lyckliga är det ganska lätt att dela det också, sprida bilder på bröllop, nyfödda barn, sommarkvällar och semestrar. Men allt det där emellan. Det spelar också roll, och det är precis lika viktigt. När jag är arg kokar jag och det skjuter åt alla håll, det är inte lätt att vara nära mig kan jag tänka men det är en del av vem jag är. När jag är förvirrad trycker jag undan det och blir rädd att bli påkommen eftersom jag inte vet vad jag håller på med, och det är också jag. Och när jag mår som jag gör nu, trött utan att kunna förklara varför då är jag också jag och behöver bli sedd. Jag är ledsen så det känns som en stor grå fallskärm som bromsar farten framåt och drar mig nedåt samtidigt. Det är vågor av sorg som gör mig matt, det är säkert...

Jag bestämde mig på yogamattan i morse att dagens ord är glädje och det är det. Trots terrorister i en brinnande värld och tidningar som inte vill skrivas ut så lever mitt liv vidare. Den första snön ligger i ett tunt täcke och jag har mat på bordet och tak över huvudet. Jag har en kropp som orkar bära mig genom hela dagen och på natten kan jag villa trygg inomhus. Jag har vänner och familj som delar kärlek med mig. Allt det gör mig tacksam och glad. På skolan möttes jag av pågående julpynt och fick en gratis ostkaka efter lunchen. Glädjen och tacksamheten gör mig varm i hjärtat och själen. Den här känslan vill jag bära med mig in i helgen och minnas att jag inte styrs av vare sig mina tankar eller känslor. Jag är väsenskilt och min egen varelse.

Mina Widding är skrivarpedagog, bosatt i Umeå. Jag började gå på hennes skrivarcaféer när jag flyttade upp och hittade en mysig plats att få göra det jag tycker är något av det roligaste och läskigaste som finns. Skriva. Hon har en blogg, här , där skriver hon vackert, som det här: "Sant är iallafall att jag inte längre desperat söker den där mänskliga kontakten. Vems hud som helst duger inte längre. Jag har högre krav nu, och en större respekt för mig själv. Inser att jag är värd mer, att jag vill ha mer. Att hud i sig inte längre räcker, jag måste också känna någonting. A tingeling, värmen huden emellan. Den försvann någon gång, men jag märkte det inte förrän alldeles för sent. Så länge sen jag verkligen kände värmen från en annan människa. Jag har inte känt den sen M, det är en sorglig sanning. Alla hudar innan och efter – kalla. Nu längtar jag efter värmen, dragningskraften, men jag söker den inte desperat längre. Inser att jag kan leva utan den, även om det blir litegr...

Det blev ett VM-guld till Sverige och Charlotte Kalla idag!  På händerna hade Kalla handskar som hon designat själv och fyllt ut med sina egna peppord.  (c) Expressen Nils Petter Nilsson Som de flesta elitidrottare är motivationen och den mentala hälsan minst lika viktig för att nå målen, mål som handlar om att pressa kroppen över gränser som kan kännas helt oövervinnliga. Vi andra kan göra samma sak, jobba på samma sätt för att nå våra mål och det som känns oövervinnligt eller skrämmande för våra kroppar. Fundera över vilka som är just dina pepp-ord och placera de någonstans där du ser dem när du behöver det. I jackfickan, i telefonen, insidan av dörren, spegeln, kylskåpet, i ett block eller en kalender. Mina pepp-ord idag är: mod, glädje och förändring. Vart är du på väg? Vilka ord hjälper dig dit? 

Innan jag somnade igår skrev jag på ett blogginlägg om att jag ville spara den soliga morgonen från igår och få energi från den. Eftersom jag somnade igår med en inställning att den här dagen skulle bli bra så fortsatte jag på den spiralen hela dagen. Jag vill inte vara starkt påverkad av min omgivning utan gärna kunna känna att jag är mig själv oavsett var jag är, men det är klart att omgivningen påverkar mig, och framförallt vädret just nu. När jag jobbar utomhus i fjällmiljö spelar vädret roll, och här ändras det fort. Igår var det sol och 26 minusgrader är idag var det blåsigt och 3 plus. Plusgrader brukar betyda att det är jobbigare att åka skidor eftersom snön blir tjock och tung. Tack vare vinden gick det riktigt bra idag! Hela luften var fylld av vårlängtande solstrålar och det låg en förväntansfull stämning av fredag i luften. När många människor samtidigt är glada över något, som tex fredag och sol, tror jag att det påverkar oss positivt i grupp, att glädjen smittar av sig...

Jag har aldrig i mitt liv haft sömnproblem. Lyxigt kan tyckas. Oavsett hur sjuk jag har varit har jag alltid kunnat ta upp en bok, läsa en stund och sen sova vidare när jag vaknat mitt i natten (om jag inte förträngt något nu). Inte idag. Jag har varit vaken i timmar och kommer inte ner i varv. Jag är så glad, lycklig och tacksam att det gick över all förväntan igår. Jag försöker njuta av det, men hjärnan har redan satt igång och mailar, strukturerar och ordnar inför nästa steg, möte eller träff. Samtidigt känns det nu inte kul att lämna Umeå. Det är första gången jag slås av hur gärna jag vill vara kvar här. Men jag vill också till Klövsjö. Det kan vara Sveriges absolut bästa plats, och där ska jag bo och jobba på skidor, varje dag. Där finns nog har svaret till min sömnbrist; stress, känslostorm och utmattning. Jag vet att jag gärna gör mycket på en gång, har många bollar i luften. Då behöver jag ibland lite extra fokus för att landa i mig själv och bara vara här. Det kommer när...

Jag är otroligt nöjd med mig själv idag. Började dagen med att intervjuas av VK med Rebecca och Ida om Tilia i Umeå. Sen ägnade jag resten av eftermiddagen i böcker. Tilia och läsning. Det blir inte mycket bättre än så! Dagens verk var Drottningens Juvelsmycke av CJL Almqvist. En förvirrande, rörig liten bok i utformningen som berättar om mordet på Gustav III på maskeradbalen och vad som hände ett antal av gästerna som var på balen. Huvudpersonen i boken är en Puck-liknande androgyn vid namn Tintomara som flyr från alla de människor som förälskar sig i henne oavsett om hon är klädd som pojke eller flicka. Det är samhällskritiskt och proppfyllt med symbolik om tillhörighet, utanförskap och könstillhörigheter. Om denna lilla pärla hittade jag citatet:  "Jag tror att hos Almqvist inte ens en sanning som framläggs förklädd till sanning läsas som en stabil och säker sanning." Detta är vad jag får betalt för att plugga!

Att leva ett liv och ständigt titta bakåt är inte att leva. Inte heller är det att planera för långt framåt och glömma bort att leva här och nu. För mig betyder att leva här och nu att njuta av det som händer i min kropp och mitt sinne, genom att lyssna inåt lär jag känna mig själv. Mycket kan jag påverka med yttre förändringar. Ta en promenad runt sjön, dricka en kopp te, äta god mat, läsa en bra bok, lyssna på bra musik, se ett bra TV-program, ha ett telefonsamtal med en person jag tycker om. Allt det här är enkla saker jag kan göra för att må bra. Men allt det här har jag gjort när jag inte mått bra också utan att det förändrat mig på insidan. För mig har den stora förändringen i mitt mående skett när jag börjat lyssna på mig själv, stannat upp och lyssnat inåt. Då upptäckte jag min längtan att byta stad, flytta norrut, börja plugga, få skriva mer, sakta ner mitt tempo. Tack vare att jag lyssnade inåt vågade jag söka skidlärarjobb, pröva nya utmaningar och lära känna mig själv i ...

Att inte bli glad av det här en måndagseftermiddag är helt omöjligt!

Twilfit har nyligen lanserat en ny kampanj med vanliga kvinnor. Deras egna kunder som köper och använder deras kläder! Mera sånt! Hittade en oemotståndlig Marilyn Monroe också!

Min favoritplats är utan tvekan Klövsjö.

Den här har jag gjort                                                    

Kärlek, böcker och kreativitet. Från The Time Travellers Wife: “I place my hands over her ears and tip her head back, and kiss her, and try to put my heart into hers, for safekeeping, in case I lose it again.”

Mitt barndoms sommarpalats var fyllt av en djungel av gräs, blommor och doften av nyklippt gräsmatta.

Att välja ett favoritord är inte lätt. Men efter kvällens eurovision känns det här självklart.

Varje dag lyssnar jag på musik. Radion är numera på varje morgon och min Spotify är konstant igång. Senaste listan är delar av soundtracket till the Faults in our stars. Där är ocksåå Taylor Swift, Winnerbäck, Lucy Spraggan, Timbuktu, Afasi och Filthy och en hel del annat.

En doft jag älskar.  Det har precis det slutat regna på solvarm asfalt. Jorden är fuktig, luften är tung med regn och nyutslagna knoppar. Lägg till fågelkvitter och kanske en sjöbris så är sommaren komplett. Gammal, ny. Älskad. Klorblekt. Ekologiskt.  En bok. De här två tillsammans, så kan jag börja brygga min amortentia. 

Bättre sent än aldrig. En person som inspirerar mig är en person som vågar göra det hen verkligen innerst inne vill. Någon som sprider klokhet, glädje och styrka. Jag har kallat honom hjälte. Hans ord, historier och livglädje inspirerar mig. Jonas Gardell.