Modiga flickor

"Försiktigt nu!"

"Ta det lugnt!" 

"Inte så högt!" 

De orden sägs oftare till flickor än till pojkar. Flera gånger på en dag lär vi vuxna varandra och våra barn att flickor är sköra och små. De får veta att de inte kan, att de inte är tillräckligt starka. Jag gör det, och jag skäms varje gång jag inser att jag sagt till en treårig flicka att hon ska vara försiktig. Vem är jag att berätta för henne att hon inte är tillräckligt stark? 

När jag var liten var jag rädd, för allt. Men mamma kunde också berätta att jag var orädd och alltid testade saker. Att jag som treåring tjatade tills jag fick åka liften själv, för jag hade bestämt att jag kunde. Att jag älskade att klättra i träd. Men jag minns att jag stod bredvid klätterställningen på skolgården och inte vågade klättra upp. Att det sög i fotsulorna av rädsla och jag var rädd för att inte kunna komma ner från klätterträdet. Vi hade en grannkatt på gatan som inte mådde bra, den fick jag höra att jag skulle vara försiktig runt. Så jag blev rädd. Rädd för den katten och alla andra. Rädd för tecknade katter i Lady och Lufsen, kanske för säkerhets skull. 

Så många tjejer det finns som jag, som några gånger för ofta fått höra att vi ska vara försiktiga och inte klättra så högt, att vi till slut backar tillbaka. Vi slutar testa och misstolkar spänningskrypen i tårna för rädsla för att ramla.
Jag börjar lära mig vad signalerna egentligen betyder och just nu doppar jag tårna i äventyren. Jag hittar kvinnor som gör det jag vill göra, lever med naturen och bergen som sin arbetsplats och insprerar fler till att göra det samma. 

Jag tror att de har hittat lösningen. Att vi kvinnor slutar bromsas av rädslan och försiktigheten och tillsammans uppmuntrar varandra att våga testa. 

Titta på det här Ted Talket och inspireras att våga göra något nytt.

Själv kommer jag åka off-pist skidor i midnattssol om några veckor. Det är utanför min comfort-zone, och nu vet jag att suget i magen inte är rädsla. Det är förväntan.