Medial värld

Min facebooksida är just nu fylld av länkar och artiklar som är skarpt kritiska mot SD, UKIP, Danske Folkeparti, Le Pen och fler rasistiska och fascistiska partier. När jag bläddrar i min personligt anpassade startsida hittar jag också en stor mängd länkar angående skolan, barn och unga med psykisk ohälsa, NPF-diagnoser, ätstörningar, självmord. Det är inte alltid de mest uppmuntrande inläggen (därför dyker det också upp dagliga positiva inlägg från diverse favoritförfattare och uppmuntringssidor).
Jag läser artiklarna, reagerar, gillar, delar, läser, gillar, delar, läser... det fortsätter dag ut och dag in. För självklart måste vi reagera, sprida vidare, fortsätta att göra vad vi kan för att göra skillnad. Jag tänker aldrig ge upp, jag har inte så mycket emot att vara en sådan där lite jobbig person som ställer jobbiga frågor om rasism, fördomar, psykisk ohälsa, ätstörningar. Med det sagt är jag inte expert inom alla dessa områden, men det behöver jag inte heller vara. Det är det som är det fina med dagens mediala samhälle. Vi har alla möjligheten att läsa, ta till oss och reagera. Men kommer det räcka så länge till med att bara dela vidare? Sker inte de allra största förändringarna hos enskilda personer, i samtal och relation med medmänniskor?