Inlägg

Visar inlägg från oktober, 2013

Så är det

Ibland är jag förbannat klok. Det här skrev jag för några veckor sedan och jag håller med mig själv så mycket att jag delar med mig av det igen. "Jag är en djävligt bra människa, som har lite svårt att acceptera det, men i grund och botten tycker jag om mig själv, jag älskar mig själv och vill mig själv väl. Ännu tycker jag inte om "Polis-Emma", jag kommer lära mig att tycka om henne, för hon är en del av mig som jag ska leva med varje dag. Men det måste få ta tid. För vår relation är ganska skev och destruktiv. Till slut ska jag krama om henne och berätta att det är helt ok att hon finns, men att det är jag och inte hon som bestämmer över mitt liv."

Livet

Lyckan, kärleken och meningen med livet. Ät, njut, låt dig förföras av skönhet och kärlek! Tänk att få vara i Italien i månader och njuta av "dolce far niente" (att inte göra någonting alls). Att känna solens strålar i ansiktet. Ta långa promenader och prata om livets varanden och icke-varanden.Tänk att laga mat i flera timmar och sedan äta och dricka av vin och pasta ännu fler timmar bara för att det är ett trevligt middagssällskap. Italien är ett land på jorden där jag har fått för mig att människor verkligen kan njuta av det som gör livet vackert. Det är en mentalitet jag vill ta in i mitt liv. Att leva livet fullt ut.

"The future's got a million roads for you to choose, but you'll walk a little taller in some high heel shoes"

Jag fruktar helheten

Funderar mycket på det här med att hitta mig själv. Att lära känna alla sidor av mig så jag vet vad jag har att spela med. Att acceptera alla de känslor jag känner och lära mig navigera utifrån dem. När jag kan det kan jag automatiskt reagera utifrån känslan jag känner och inte hur jag "borde" känna, göra eller tycka. Jag vill hitta vägarna in i mig själv och öppna de dörrar och vägspärrar som har funnits så länge att de börjar bli en del av mig. Allt jag ser är vägspärrar och stängda dörrar.
”Jag går på stigen. Jag är en människa som rör sig sakta mot mig själv. Detta är ingenting jag längtar efter: det bara är. Ett ofrånkomligt möte på offentlig plats.
Vad fruktar jag? Att likheten skall vara slående/eller skillnaden bestående? Jag fruktar helheten: att acceptera allt jag är, inte bara det lilla som jag visar upp till allmänt beskådande.” 
- Petter Bergman En hemlig grundton

Be happy in this moment

Bild
For this moment is your life.

Den här behövde jag idag

Bild

Kropp och träning

Bild
Att berätta för andra om sina problem med vikten, hälsan och därmed också sina matvanor och andra beteenden som är kopplade till detta innebär att öppna en dörr till ett inre rum som tidigare har varit stängd. - Prästmangan Magnus beskrivning av hur det är att vara överviktig stämmer med hur det är att ha en ätstörning. Alla överviktiga är behöver inte vara ätstörda och alla ätstörda är inte underviktiga. Men skammen är samma. Att man på något sätt har misslyckats leva upp till det som vi i vårat samhälle säger ska vara så enkelt.
Vi har skapat ett samhälle som inte accepterar skillnader. Det är inte ok i samhället att vara överviktig, underviktig eller att inte passa in i normen. Det här är inte nytt, men fortfarande lika aktuellt. Hur har vi skapat ett samhälle som går ut på att vi konstant ska forma om oss för att passa in i "barbiebilden" av vad som är accepterat? "Det är ju bara se till att man tränar mer än man äter, input vs output."
Skulle det vara så enkel…