I exist as I am - that's enough!

Efter två timmar inne i huvudstaden blev tempot, människorna och Stockholms allmänna råhet för mycket för mig. Här åker jag tunnelbana som gör mig åksjuk istället för cykel i frisk om än kall luft. Här hinner jag inte få grepp om vad som finns vid vilken del av city, till skillnad från ett torg och en huvudgata. Jag minns varför jag valde att flytta härifrån och varför jag trivs så bra i Umeå. Och att jag i botten alltid är förortsunge som vill ha nära till skogen hellre än en livfull stadskärna. Det fina med Stockholm är människorna, och när staden blev för stor för mig åkte jag hem till min vän och ägnade några timmar i en fåtölj med en bok och såg solen gå ner bakom höghusen. Det känns helt rätt att jag inte bor i Stockholm, det är absolut inte här jag vill vara. När jag går runt i stan andas jag högt upp i halsen, jag måste medvetet flytta ner andetaget till magen. För jag går automatiskt in i tempot och stressen. Jag märker hur svårt, nästan omöjligt det är att känna känslor när...

"Ta alla chanser att fira" säger min gammelmoster, en av jordens klokaste kvinnor. Så vi slog klackarna i taket och slappade på Spa och lekte film och teater på stan eftersom Anna gifter sig om en dryg månad. Jag är tacksam att så många av Annas vänner var med och firade dagen, att vi tillsammans skapade en riktigt kul dag och att solen sken och gav en positiv känsla av sensommar i luften.  Sjuk taggade överexponerade systrar!

Idag upplevde jag riktigt bra bemötande och kundservice på många ställen och stärktes i mig själv av det. Det är så lätt att göra något snällt för en annan människa. Som att tacka för bra service, ge beröm, hålla upp en dörr eller något annat. Tyvärr gör vi det för sällan, inte för att vi inte vill hjälpa, utan för att vi är rädda för att själva bli hjälpta tror jag. För mig är det en stor utmaning att ta emot hjälp. Att ta emot en annan människas utsträckta hand är något jag vill träna på. Att alltid säga nej (eller inte säga nej men på andra sätt skicka signaler att "jag klarar mig själv"), gör att människor till slut slutar erbjuda sig. Då står jag där en dag när jag inte längre orkar göra allt själv och upptäcker att det inte finns en enda utsträckt hand kvar. Att låta en annan människa hjälpa mig är inte själviskt, det är att bekräfta den andra personens tillgångar och dess omtanke om mig och respektera mina egna begränsningar. Jag imponeras av människor som ber om hjäl...

Vackra Klara Kyrka i Stockholm, med hela tolv nummer runt uret.

Jag tycker inte om torktumlare utan instruktioner, hela lägeneten är nu fylld med halvtorkad tvätt istället. Min suveräna pojkvän hjälpte mig med det när jag blev arg på torktumlaren. Positivt idag är att jag har bokat boende till London för Harry Potter premiären! Uffe och jag åkte SkyView och såg Stockholm från Globens tak, kostade bara 130 kr och kan verkligen rekommenderas. "En jättemysig dag och en jättemysig helg." - Uffe