I exist as I am - that's enough!

Energin är slut. Jag har skrivit det här för många gånger. Jag har gjort det här för många gånger förut. Den här gången känns det värre. Tyngre, tommare och samtidigt är det första gången som jag ser hur jag själv satt mig här. Inte "det är synd om mig som kört mig själv i botten, nu ska jag trycka ner mig själv" utan mer att jag ser att det bara är jag som väljer hur jag lever mitt liv, och de valen har gjort att orken inte finns till för att göra det jag vill. Jag har svårt att fokusera, formulera tankar eller ens ord. Min andning åkte upp i bröstet och det tog mig timmar att gå upp ur sängen. Jag har känt av det här i flera veckor, halsbrännan, tröttheten, ledsenheten. Alla stressymptomen har funnits där. Men jag är inte utbränd (än), jag vet inte vad det finns för stämpel på det här. Men jag vet att jag behöver ta itu med det här. De vänner jag pratade med igår (när jag blev rädd för att kroppen så tydligt signalerade att jag behövde vila och jag inte lyssnade), f...

Vissa dagar är som igår. Jag flyger fram, jobbar hela dagen, åker till stallet på kvällen och dansar istället för att dricka kaffe. För det känns så bra. Livet är fantastiskt fint och jag har en massa möjligheter.  Vissa dagar är som idag. Jag kommer knappt upp ur sängen, måste resonera med mig själv för att orka klä på mig, äta frukost och ta mig till skolan. Väl där kämpar jag för att komma ihåg att andas och försöker vara närvarande i nuet. Det fungerar en stund. Men efter några timmar är energin slut, batterierna måste laddas upp igen och jag åker hem. Nu sitter jag i soffan och försöker känna lagom mycket och bara vara i det som är.  Det är ingen kraschlandning, och inget konstigt. Det är bara en dålig dag och jag tänker inte köra slut på min kropp. Det är aldrig värt att göra något som inte på något sätt kan hjälpa mig framåt. Hur oproduktivt det än är så är några timmar under filten i soffan bra för mig just nu. Det hjälper min kropp och själ att hitta lite bala...

Det här är min riktiga oas, min plats där jag är mig själv med mina ord.  Min kropp ser just nu ut som om jag är mitt i en polyjuice-potion förvandling. Det är någon form av stresseksem eller utrensning av slagg. Signaler om att vila, ta det lugnt och lyssna på kroppen som jag aldrig hört förut. Att kroppen, tankarna, sinnet och själen börjar berätta saker på nya sätt är läskigt. Det känns som att allt som någonsin har hänt mig i livet är på väg tillbaka och jag måste börja lyssna. Det slår hårt när allt dyker upp samtidigt och får mig att ifrågasätta hur jag fungerar. Att jag har svårt i många situationer vet jag om, men jag har lärt mig hur jag ska hantera det och anpassar mig efter de människor jag har i min omgivning. Istället för att fråga mig själv på djupet vad jag vill göra, vad jag inte vill göra eller vad som skrämmer mig. Det där med att gå utanför min bekvämlighetszon skrämmer mig så mycket att jag inte ens vill se min bekvämlighetszon, istället berättar jag för mi...

Jag har idag pendlat mellan lite av varje och fascinerats av mina förmåga att påverka de energier och känslor som finns i mig.  Högsäsong i vintervärlden innebär många lektioner med mycket skidtid och många möten. Så jag kom hem fylld av både glädje och energi. Snabbt som tusan droppade detta däremot och jag kände mig liten som en mus, frustrerad och ledsen över praktiskt trassel som jag inte lyckades lösa. Det är nästan obegripligt jobbigt för mig ibland att inte hitta lösningar. Många gånger inser jag när jag pratar med mina vänner att jag konstant söker efter lösningar på deras mest triviala problem, och jag är konstant positiv inför problem. Jag börjar fundera på om jag kanske har ett utvecklingsområde, något att möta i mig själv och utmana mig att låta saker vara olösta. Alla problem kanske inte är till för att lösas? (Skrämmande tanke, jag vet inte om jag står bakom den just nu) Eftersom jag jobbar för världens bästa förening med några av de finaste människor som Gud...

Det hör till julen för mig att plocka fram min röda ram med Emmas  krönika. Jag hittade den när jag var 19 och den gör mig lugn varje jul sedan dess. Julen handlar inte om prestation, krav och att ha snyggaste julbaket. Det handlar om att slappna av, varva ner och umgås med de jag vill umgås med. I år har min jul handlat om uppbrott, avsked, nytt jobb, flytt, skidåkning och nya rutiner. Julafton i år kommer bli helt ny för mig och det tror jag kommer bli fint, men blir det inte det är det finemang. Att vänta ett helt år och satsa så stort på en enda dag höjer våra krav på oss själva och vår omgivning och gör den enda dagen otroligt skör. Igår pratade jag med en vän som menade att nyår borde firas i mjukisbyxor med att äta pankakor på ett köksgolv. Precis så kan det få vara. Vi mår alla bäst om vi gör det vi själva vill, lyssnar till oss själva och gör det som ger oss energi, inte tar energi. Låt bli att göra saker för att alla andra gör det eller för att du tror att alla andra vil...

Här går jag runt i lugn och ro och är inte alls stressad för tentan. Så slänger de upp grupparbeten och sjukt mycket kurslitteratur till TVÅ 3 timmars seminarium samma dag! Hur är det pedagogik? Nu blir det struktur här för samtidigt måste tenta moment I skrivas. Jag känner mig väldigt tacksam som såg det här idag och därför har kunnat slappna av och ha en underbar långhelg full med fest och vänner!

Jag sitter hemma hos Uffe, de sista timmarna innan han ska åka och vi inte ska ses på 3 veckor. Genomtänkt start på den här sommaren, men vi kommer ha kul på olika håll. Med Gärdestad i högtalarna och sol utanför fönstret är det underbart att veta att efter 2,5 lediga dagar är det 3 kvar! Då har jag redan hunnit med en superkul 20årsfest, njuta av solen och köra cab! Kvällen kommer spenderas med Emma, girls night out! Söndag blir det grillning hos David som tagit studenten och ska dra iväg till Gotland i ett år för att plugga filmvetenskap, coolt! Måndag blir det avskedsfika hos Klara som tänkte dra till Tyskland i ett år för att vara aupair. Superkul! Nu är det en vecka kvar, sen drar vi till Tofta! Det kommer bli suveränt. Anna flyttar hem idag, nån som stannar lite närmare hemma iallafall. Jag känner i hela kroppen hur stressad jag har varit under våren och hur mycket jag behöver lång, sammanhängande ledighet utan krav och måsten. Alltid, alltid samma. Jag har så sv...

Man lär sig alltid något nytt om sig själv. Jag upptäckte idag att jag har cellskräck, så floating blev inte precis vad jag hade tänkt mig eftersom jag skulle ligga instängd i en liten tank. Men det var häfigt att flyta i saltvatten!  Uffe och jag har haft en mysig dag med fika och ett försök att åka SkyView, men det får bli imorgon, då hoppas vi på sol igen.  Under dagen har jag storshoppat för att vara mig, en plånbok, nagellack och 5 stycken gratis böcker! Nu har jag så mycket att se fram emot. SF-bokhandeln säljer Pottermerch!!! Bla Gryffindorhalsdukar! För 220 kr! LYCKA!! Under veckan har jag insett baksidan av att vara så väldigt stressad, det går inte alltid ut över mig, utan också över andra. Jag hoppas att jag tar till mig av det och lär mig för framtiden så jag inte gör samma misstag igen, och igen och igen. Det är ok att inte lyckas jämt, att inte vara perfekt och fixa allt.  Just nu har vi landat i Anchorman på femman, en kvinna kämpar för att få plats...

Det magonda har gått över. Jag mår inte illa. När jag vaknade imorse kändes det så otroligt skönt att jag kan få sova vidare. Pratade med mamma som tyckte det var självklart att jag ska vara hemma hela veckan. Någonstans vet jag att det stämmer, men tankarna går i cirklar. Om jag är hemma nu innebär det att jag inte klarar av att jobba för att jag är för stressad. Jag går runt och oroar mig för att jag missar en massa när jag inte är på jobbet och för att kolleger och chefer ska tycka att jag inte klarar mitt jobb. Går jag runt och oroar mig över att jag inte klarar av jobbet blir det ännu jobbigare att komma tillbaka. Jag behöver alltså tid att slappna av, acceptera att jag är stressad och göra vad jag kan för att lugna ner mig. Jag kan ju vara sjuk i en vecka utan läkarintyg. Jag behöver det. Men jag har som vanligt, svårt att vara svag, jag vill ju klara av ALLT! Helst utan att be om hjälp, för då är man svag. Jag behöver den här veckan hemma, jag behöver slappna av. Jag höll ju...