I exist as I am - that's enough!

Det senaste Glee avsnittet slutade med ett av de bästa numren hittills. Koreografin är jätteläcker, Mercedes är divaskicklig. Men stjärnan som får det numret att bli så grymt är Santana. Hennes känslor och oro syns igenom och hörs så starkt i hennes röst. (Den här versionen är mycket bättre än Adeles original.)

Innan jag börjar skriva behöver jag läsa. Läsa och läsa. Det är intressant, men så mycket!  Det känns inte riktigt som om jag kommer någon vart, är mycket mer intresserad av att dra på ett glee-avsnitt istället. Lyssnar på musiken från Furt: Marry Me. Just det avsnittet har musik med enkla instrument, framför allt  rytminstrument vilket ger ett naturligt sound. Sen är ju vetskapen om att det handlar om ett bröllop en stor feelgood faktor också. Ikväll blir det utgång till Metro, riktigt nice, har knappt varit ute på Stockholms klubbar och då är jag 20. Hm..

All you'll ever be, is a loser like me!!! :D

Varför är tro så förbjudet och tabubelagt? Den klassiska historien om ett flygplan: På väg upp är 1% troende. När flygplanet kommer in i turbulens är 50% troende. När det störtar ber 100% till Gud. Jag har sett Glee S02E03. Ungdomarna i Glee vill sjunga om tro, men det är inte tillåtet i den amerikanska skolan. Ett samhälle som är så präglat av stark tro. Där får inte ungdomar prata om och diskutera tro. Jag är så tacksam för att jag har varit med i kyrkan i över 6 år. För att jag där har fått stöta och blöta min tro, i kyrkan, mer än någon annan plats i samhället har jag kunnat finna kraft för min tro och vända och vrida på mina åsikter. Det har inte hänt automatiskt, det har hänt när jag pratat och umgåtts med mina vänner, lyssnat på konfirmander och delat saker med andra människor. Jag tror inte att det finns en Gud som säger gör si, gör så om du är protestant. En annan för de som hör till babtistkyrkan. En tredje för judar osv. Jag tror att det är samma Gud som har skapat os...

Jag har precis sett sista avsnittet av första säsongen av Glee.  Sue GRÄT! Då sprutade min tårar mest av allt. Halva avsnittet grät jag visserligen.  Genialisk serie.  Källa

Igår hade jag feber, så idag är jag hemma sjuk. Mår bättre och bättre, tack vare typ en liter honungste i min gigantiska Nassemugg! Håller på och tittar ikapp mig med Glee, underbar serie! Eftersom jag av någon anledning aldrig såg klart första säsongen, har jag många timmar framför mig :D Ännu bättre med idag är att jag har hittat underbar musik på Spotify, som påminner mig om John Mayer, Emil Jensen, Metro Station m.m Never Shout Never . Lyssna och njut!