I exist as I am - that's enough!

Jag vaknar upp till ljudet av plogbilen och sol utanför fönstret. Jämtländsk januarilycka kallas det. Jag älskar snön, har alltid gjort det. Men det blir lite väl mycket när det inte går att komma till jobbet, eller ens komma ner för backen på skidor eftersom det är för mycket snö. Min franska lilla bil är dock inte någon Jämtländsk lycka. Den protesterar högljutt av att tvingas flytta på sig ibland, men än så länge har den klarat av att köra mig både hit och dit. Tre månader till är allt den ska klara av. Plogbilen är klar nu och vinden viner genom vädringsluckorna på vår lilla trästuga. Det låter som jag föreställer mig fyren i Pappan och havet. Dock inte lika mörkt och kallt, utan behagligt och soligt. Snart väntar dagen, en  strålande, vacker och 4 minus kall dag. Det blir en bra dag idag! 

Jag tror fortfarande att jag är på semester här uppe. Lodar runt i mjukiskläder bakom kulisserna där jag tultat på skidor sen jag var barn. Det känns gött. Träffar massor av människor och är alldeles slut av alla möten och intryck. Men nu börjar jag längta efter att få jobba tekniskt och pedagogiskt i backen med barnen. Två dagar till med intro i backen, sen kör vi på riktigt på måndag. Det kanske mest otroliga är att jag bor i Sveriges vackraste by. Magiskt!