I exist as I am - that's enough!

I två månader framåt ska jag testa att leva mer veganskt, framförallt plocka bort ägg, mejeriprodukter och honung från maten. Det är inte svårt att göra hemma, eftersom jag oftast äter med Martin och han är vegan. Det svåra är allt runtomkring, att bjudas på mat och tacka nej, att hitta fika på stan och sånt. Sen går det alltid att bli vegan ut i fingerspetsarna, att rensa ut alla yllekläder (men det kommer jag inte göra mitt i vintern, däremot köper jag mer än gärna rättvisemärkt ull), sluta åka buss och bil (jag ska försöka omvandla flygresor till tåg däremot). Att inte använda dusch eller handkrämer med bivax i är en annan grej att tänka på. Även D - vitamin tillskott som jag äter pga solbristen finns som veganskt och det innebär att det D-vitamin jag hittills ätit är utvunnet från ...

På lunchen igår hade jag ett långt och fint samtal med mina klasskompisar. Vi vågade släppa på våra murar, lite försvar och masker och tillät oss att bara vara de vi just då var tillsammans. Jag fick en unik möjlighet att höra berättelser från deras liv och förstå lite mer hur de tänker och fungerar och jag fick möjligheten att själv berätta hur jag tänkte just då. Jag är tacksam och varm av att vi vågade och tillät oss att mötas på det sättet, utan att kräva något av varandra. Det var modigt och väldigt ojante av oss. Vi tog plats i varandras liv, bara för en timma och det spelade roll.  Jag tänker också att jag absolut inte är samma person i någon annans ögon som jag är för mig själv och därför måste det gälla alla andra också. Att det jag ser på utsidan inte ens är en bråkdel av allt det som formar den personen till människa. Vi påverkar och förändrar varandra, och det vi tyckte och tänkte för en stund sen behöver vi inte tycka imorgon.  Vi är i konstant förändring oc...

Två veckor in på journalistutbildningen känner jag mig hemma både i folkhögskolans skolform och i journalistyrket. Eftersom skolan ligger ute vid en havsvik har jag varje dag möjlighet att gå ut i skogen eller ner till vattnet för att samla tankarna och andas lite djupare. Det behövs efter intensiva veckor med många möten med nya människor och med mig själv. För i varje nytt möte med en annan människa har vi möjlighet att se nya sidor hos oss själva. Att gå på folkhögskola passar mig bra. Jag andas ut när jag inser att skolans poäng är att se människan som en helhet och att prestationer för prestationens skull inte finns. Det är en miljö där jag får lära för min egen skull och vara en del av skolans helhet. Alla spelar roll för att skapa en inspirerande miljö.  På kort tid är det mycket som är annorlunda. Jag bor i en ny del av stan, går på ny skola, träffar nya människor varje dag och har inte Tiliasnurren omkring mig. Förändringar brukar skrämma mig och kännas svåra eftersom ...

I början på sommaren skrev jag att jag skulle ta och simma över sjön istället för att klamra mig fast vid en livboj. Jag har simmat, men jag hade ingen aning om att det skulle bli så stormigt och vara så höga vågor. Ibland sjönk jag och simmade rakt igenom och under vågorna, ibland försökte jag kasta mig mot dem och ibland vände vinden och jag fick glida med mot den andra stranden. Jag är inte framme än, det är en liten bit kvar. När jag kommer dit vet jag att jorden fortsätter snurra och på andra sidan stranden finns en skog som jag vill igenom, ett berg jag ska bestiga och en dal att gå vilse i. För allt det är jag och allt är livet. Det står aldrig still och jag är aldrig samma som jag var förut. Men nu skriver jag, nu känner jag och nu delar jag med mig. Min sommarledighet närmar sig slutet och tiden rinner iväg snabbare än någonsin, nätterna blir kortare men inte kallare. Jag fyller mina dagar som jag gjort förut, men nu är skogspromenaderna lite sorgsnare, och lite mer närvara...

Sist jag såg den skulle jag dagen efter på mitt livs resa till Indien. Jag var redo för förändring, äventyr och en del carpe fucking diem. Ett tag blev det så. Men det är så lätt att sluta, att glömma utmaningar och allt det som finns utanför sin säkerhetszon. Det som få hjärtat att slå lite hårdare. Jag vill hitta dit igen. Hitta min klyschiga, larviga dröm. Prova det jag inte vet om att jag letat efter och alltid leta nya utmaningar. För ingen annan kan leva mitt liv, det är bara jag som kan ta vara på mina dagar. Det är så lätt att glömma. Så lätt att fastna i tankar och känslor på att livet är som det alltid har varit. Förändringarna kan vara små. Att ta en annan väg kan göra stor skillnad. "I took the one less travelled by. That has made all the difference." - Robert Frost

Friheten väntar  När du vågar släppa taget  om det som håller dig fast  och bli den du är

Att rädda världen börjar med var och en av oss. När vi på djupet lyssnar på oss själva och tar reda på vilka våra demoner är kan vi se att andra människor är något helt främmande från oss själva och samtidigt en del av något större än oss allihop. Vi kan inte rädda världen på egen hand, men vi kan rädda oss själva från att drunkna. Alla svåra lektioner livet har givet mig har jag gått igenom med målet att ha högsta betyg, inte att lära mig något som kan hjälpa mig att må bra i framtiden och kunna lösa liknande situationer sedan. Så jag har stannat i det djupa vattnet och inte ifrågasatt att det börjar bli jobbigt att simma. Jag påmindes på nytt om att den största lärdomen under en prövning är att backa, ta ett djupt andetag och fråga sig själv: "Vad kan jag lära mig nu?" Att våga ifrågasätta mina fasta övertygelser och principer och utmana  de med tanken att det kan vara på ett annat sätt hjälper mig att växa som person och hitta nya vägar för mina tankar och funderingar....

Rotlösheten är tydlig när jag står mitt i en förändring. Jag älskar den här platsen och längtar samtidigt hem till både Stockholm och Umeå. Jag kommer hem till Stockholm nästa vecka och två veckor framåt. Sen blir det semester i det stora Äpplet innan jag landar i Umeå som jag lite tyst i mitt huvud kallar mina drömmars stad.  Det är skönt att vintern är över, och att det snart är sommar. Men sommaren är inte oproblematisk. Livet stannar inte upp för att det blir soligt eller semester. Tankar, känslor och händelser fortsätter att snurra och påverka oss, oavsett var vi är. Jag vill alltid försöka vara så mycket mig själv som jag bara kan. Men som sig bör inför förändringar märker jag var jag tappat bort mig själv.  Jag har slutat känna in min kropp, av någon anledning stängt av det som gör ont och pockar på uppmärksamhet.  När jag inte lyssnar på min kropp och mig själv upptäcker jag det jag redan vet, jag behöver trygghet. Och den bygger jag i mig själv. Genom att...

Det blev ett VM-guld till Sverige och Charlotte Kalla idag!  På händerna hade Kalla handskar som hon designat själv och fyllt ut med sina egna peppord.  (c) Expressen Nils Petter Nilsson Som de flesta elitidrottare är motivationen och den mentala hälsan minst lika viktig för att nå målen, mål som handlar om att pressa kroppen över gränser som kan kännas helt oövervinnliga. Vi andra kan göra samma sak, jobba på samma sätt för att nå våra mål och det som känns oövervinnligt eller skrämmande för våra kroppar. Fundera över vilka som är just dina pepp-ord och placera de någonstans där du ser dem när du behöver det. I jackfickan, i telefonen, insidan av dörren, spegeln, kylskåpet, i ett block eller en kalender. Mina pepp-ord idag är: mod, glädje och förändring. Vart är du på väg? Vilka ord hjälper dig dit? 

Just nu vill jag krama om alla jag känner. Berätta hur viktiga ni är för mig, att era liv spelar roll för mig. Att era tankar och upplevelser är magiska och unika! Ingen har varit med och reagerat på något på precis samma sätt som du, därför är du unik. Visst finns det människor som gör liknande saker, kanske har eller haft samma diagnos som du, någon som vuxit upp i samma stad och t om gått på samma skola. Men de har ändå ingen aning om hur just du upplever ditt liv. För du är unik. Tacksamt tar jag emot alla upplevelser jag får delade till mig från andra. Jag stärks av alla som vågar vara öppna, berätta för en annan person om det de upplever. Därför vill jag krama om er, alla mina vänner, nära, kära och ibland alldeles för långt bort. Ni är viktiga för mig. Jag älskar att få veta vad som händer i era liv, även om det är samma sak som hände i förra månaden, eller förra veckan. För på något sätt förändras vi alla hela tiden. Längst inne i själen är vi de vi alltid kommer vara tror ...

Passa inte in mig i ett fack. Jag tänker vägra att passa in. Mina egna ord inspirerar mig idag. Det är lätt att bli en annan person på en annan plats. När jag flyttade till Umeå kände jag framförallt att jag slutade göra saker som jag alltid gjort ”bara för att”. I Umeå blev jag tryggare i mig själv, mina val och lärde känna otroliga människor på kort tid som lärde mig så mycket om mig själv och om dem. När jag flyttade därifrån gjorde det ont i hela kroppen, för där känner jag mig så hemma, hemma i mig själv och trygg som den jag är. Så kom jag hit, till den plats på jorden jag älskar mest av allt. Den plats där jag gråtit i panik, hatat mig själv och allt jag gjort, där jag andats ut när livet rasat omkring mig och upplevt några av barndomens lyckligaste stunder. Det är en plats som jag värderar högt och nu lär känna på nytt. En plats där jag nu hittar ännu mer inom mig själv. Jag få vara kreativ, busig, knasig, ansvarsfull, påhittig och mig själv rakt igenom, hela daga...

Äntligen framme i Sveriges Vackraste By! Det är mörkt, kallt och stugan lutar. Med andra ord kommer vintern att bli legendarisk. Hela min billast med prylar har fått plats och jag mår himla bra! Köra hit gick smärtfritt tills vi fastnade i backen framför huset och rullade tillbaka ner på isen. Men till slut kom vi upp. Lite bildbevis på detta oxå. 

Att leva ett liv och ständigt titta bakåt är inte att leva. Inte heller är det att planera för långt framåt och glömma bort att leva här och nu. För mig betyder att leva här och nu att njuta av det som händer i min kropp och mitt sinne, genom att lyssna inåt lär jag känna mig själv. Mycket kan jag påverka med yttre förändringar. Ta en promenad runt sjön, dricka en kopp te, äta god mat, läsa en bra bok, lyssna på bra musik, se ett bra TV-program, ha ett telefonsamtal med en person jag tycker om. Allt det här är enkla saker jag kan göra för att må bra. Men allt det här har jag gjort när jag inte mått bra också utan att det förändrat mig på insidan. För mig har den stora förändringen i mitt mående skett när jag börjat lyssna på mig själv, stannat upp och lyssnat inåt. Då upptäckte jag min längtan att byta stad, flytta norrut, börja plugga, få skriva mer, sakta ner mitt tempo. Tack vare att jag lyssnade inåt vågade jag söka skidlärarjobb, pröva nya utmaningar och lära känna mig själv i ...

"Life's too short to be anything but happy. Kiss slowly. Love deeply. Forgive quickly, take chances, give everything, and leave with no regrets. Forget the past with the exception of what you have learned from it, and remember everything happens for a reason" Allt måste jag inte komma på själv. Någon annan har redan sagt det så bra med några enkla råd som gör det lättare att leva livet fullt ut. Iallafall att våga njuta av här och nu och det som finns rakt framför mig.