Inlägg

På samhällets axlar.

Just nu känner jag en stor tacksamhet för det samhället jag lever i.
Idag har jag jobbat med en artikel om kvinnors rätt eller tvång till slöja. Skapat plats för flera perspektiv och strävat efter att nyansera debatten.
Förutom det har jag redigerat bilder från ett bröllop, för mitt jobb är i nuläget väldigt brett, jag vill ha erfarenheter. Just det här bröllopet var mellan två personer av samma kön.
Anledningen till att jag nämner det är för att jag är stolt över det som har hänt i Sverige på relativt kort tid. Att det inte är kriminellt att älska vem du vill eller klä dig hur du vill. Det är fortfarande ofantligt långt kvar att gå, men vi har en demokrati och ett samhälle att vara stolta över.

Jag är själv en hetero, vit kvinna och har nästintill aldrig blivit utsatt för kränkningar. Men så många andra människor i det här landet har det, så vi har långt att gå, men är ödmjuk för alla människor som gett mig möjlighet att ens uttrycka de här tankarna utan att fängslas. Att utföra mit…
Bild
Äntligen. Jag kan inte börja på något annat sätt. För avslut är viktiga för mig. Och äntligen har vi knutit ihop säcken. Vi har löst de sista praktiska bitarna och det står en gravsten på plats.
Äntligen känns det som att jag kan lätta hjärtat och andas ut. När någon dör blir världen kaos. Det är sorg, saknad, oro, ilska, mörker och all världens känslor. Och i det ska en uppsjö av praktiska saker lösas. Det har inte varit lätt, det har inte varit smärtfritt. Men nu är det äntligen över.

Vi åkte också, alla tre, ut till mammas grav. Jag fick för första gången se stenen och planterade lila blommor. Det blev väldigt fint och jag känner mig lugn I hjärtat.

När jag landade hemma spände en regnbåge över hela himlen. Tack universum. ❤️


En sommar som ger skäl att fira!

Bild
Jag tänkte att ni ska få uppdateringar och bilder från allt fantastiskt som har hänt de senaste veckorna. För det går inte att beskriva på något annat sätt än att de senaste veckorna varit fantastiska!
Jag har tagit examen, fyllt år, förlovat mig, köpt hus och för första gången jobbat heltid med mitt eget företag. 
Det har varit så mycket nytt, spännande och roligt att jag inte har kunnat ta in det helt och hållet. Jag har förminskat känslorna och haft svårt att njuta av det fantastiska. Som att jag inte förtjänar att det går så här bra, att jag mår så här bra. Det är som att jag har en sida i mig som tycker att jag MÅSTE lida. Så mycket att jag till och med har tyckt att det varit svårt att skriva om det. Det har jag lärt mig kallas för självsabotering. Att förvänta sig mindre av livet, för mindre är vad jag är van vid. Så när livet inte bara är bra, utan fantastiskt, då blir det läskigt och jag är så ovan vid det att jag letar efter fel. Som när jag blir sur för att det är lite blå…

Så mycket nytt

Bild
Nu har det hunnit hända grejer! För tio dagar sedan förlovade vi oss och idag skrev vi kontrakt på ett radhus!
Det är magiskt och alldeles underbart att få lägga grunden för mitt framtida liv tillsammans med Martin. Den här sommaren är en som jag säkert kommer se tillbaka på när jag är äldre och förhoppningsvis minnas med glädje. Och jag kan tycka att vi förtjänar glädjen, att tillåta oss att vila i det här och njuta av att det känns så himla bra. För det känns fantastiskt att få kallas fästmö och kalla honom för fästman. Att veta om att han vill vara med mig och jag med honom. Och livet kommer mellan de här stunderna att vara som livet är. Ibland är det enkelt och flyter bara på, och ibland är det tyngre. Men vi kommer ha varandra mitt i allt det. Vår relation kommer prövas, stötas och blötas och jag tror att vi kommer lära oss och växa i det.

Jag är ovan att skriva om sådant som känns fint, och nu är det mycket sånt. För i samma veva som allt detta har jag tagit examen och börjat j…

Integritet

Bild
Ofta när vi kommer till en plats med människor kan vi läsa av energin. Ta reda på om människorna är arga, rädda, glada eller något annat. Det är rätt praktiskt för det gör det lite lättare för oss att förstå situationen. Men för empatiska, högkänsliga och intuitiva personer kan det bli väldigt jobbigt med så mycket känslor. Framförallt när vi i vårt samhälle ofta premierar att jobba tills vi går av på mitten och offra oss för andra istället för att lyssna in hur vi mår. Jag börjar förstå hur otroligt viktigt det är för mig att dra mig tillbaka och sitta för mig själv. Att få ta en promenad i lugn och ro för att stilla mina egna tankar istället för att hela tiden parera för andras känslor och reaktioner. Att vara bland människor tar ofta energi från mig. Framförallt om det är många, då menar jag fler än tre. Det finns några få människor som jag är mig själv med och verkligen kan slappna av och återhämta mig tillsammans med. Men ändå behöver jag stunder när jag bara är med mig själv. Fö…

Dagen efter

Bild
Igår var det ett år sedan du dog.

För ett år sedan blommade syrenen i Stockholm och här har det snöat varenda dag i en vecka i år.
Då var det kaos och det kändes som att hela världen skakade. Nu sitter jag och känner mig trygg, lugn och glad. Idag känns hjärtat mycket lättare.
Jag var ledsen igår. Jag var låg och förvånades över att dagen liksom rullade på. Att inte allt bara stod still i en grå sörja. För några månader sedan bokade jag in en skidresa och planerade att komma bort den här helgen. Att försvinna till bergen och inte behöva möta vad jag nu var rädd för att möta. Men universum hade en annan plan. Jag var sjuk i över en vecka och kom inte på benen förrän dagen innan jag skulle åka, så jag insåg att jag behövde stanna hemma.
Istället bokade in jag mig på yoga och massage igår och gav mig själv en hel dag som bara handlade om att ta hand om mig. Jag försökte vara i stunden, känna känslorna och låta det som var vara. Utan att värdera, utan att döma. Bara lät det existera.

All…

Rå känslor och universiell kärlek

Bild
Snart är det ett år sedan mattan rycktes undan från mina fötter. Det har varit ett helt sjukt år. På en del sätt faktiskt ett av de bästa åren på länge, och på en del sätt ett av det absolut värsta. För ingenting varar för evigt och ingenting är konstant. Jag har gråtit, saknat, svurit och sörjt. Jag har blivit trampad på, nedtryckt och kämpat för att hitta mig själv. Jag jobbat som ett djur för att lyssna på mig själv och jag har varit bättre än någonsin på att känna in mina egna begränsnignar och stå upp för mig själv.
Jag fick anledning att kolla på instagrambilder från ett år tillbaka och jag ser det jag kände då. Att varenda känsla är rå, det går att ta på smärtan och varenda cell i min kropp minns hur det kändes. Den sorgen är inte borta, den försvinner aldrig. Men den är inte rå på samma sätt och jag har plats för så många fler känslor. Tydligt är också hur viktigt yogan var för att hålla mig grundad, för att hjälpa mig att må bra. 
Yoga, meditation och tid i naturen är min me…