I exist as I am - that's enough!

  69 bilder som visar varför vi inte får glömma förintelsen Jag besökte Auschwitz förra sommaren, det går inte att glömma en sådan upplevelse och alla känslor den väckte. Vi var där en varm, solig julidag och upplevde vacker grönska på en plats där människor en gång torterades och mördades. Det känns skamligt att tänka att det är vackert, men naturen bryr sig inte om vad som hänt förr. Det är vår uppgift att minnas. Att promenera runt i de smala husen och försöka förstå hur både fångarna och vakterna levde var svårt och obehagligt. Överallt fanns foton på fångar, brev från officerare, kartor och siffror över hur många som transporterades till de olika lägren. Mängderna var nog det som chockade mig mest, en enorm hög med hår visades i ett rum, i nästa tusentals glasögon.  Allting var sparat, ingenting gick till spillo, förutom miljontals liv. Ilskan väcktes också när jag stod vid slutet av tågrälsen innanför "Dödens port". För att det finns människor som förnek...

I ett skakigt Europa samlades massor av människor för att uppleva alla de känslor som hör till ett ESC. I år tycker jag dock att det blev starkare känsloreaktioner än tidigare. Ryssland buades konstant, i min TV-soffa chockades vi till och med av att Ukraina gav poäng till Ryssland trots det rådande läget. Hela ESC blev en politiskt spegling av Europa. Vinnaren Conchita Wurst är givetvis det stora debattämnet och jag gillar att hon ifrågasätter så mycket. Hon ser så kvinnlig ut att jag inte tror att någon skulle reagerat om det inte var för att hon hade skägg. Jag vet inte om hon är homosexuell eller inte, men hon och även han rör sig i kretsar som i många delar av Europa diskrimineras och inte är välkomna. Inte bara i Ryssland, flera länder ville klippa bort numret helt och hållet. År 2014. Det är lätt att sitta i soffan och sucka som jag gjorde år att Vitrysslands nummer i år för första gången på länge inte kontrollerades av regeringen. (Det var väl troligtvis för att det handlad...