Inlägg

Visar inlägg från mars, 2016

Power of the elements

Den här månaden har jag jobbat med en yogautmaning som haft fokus på elementen. Jord, vatten, eld, vind och eter. Att yoga i samklang med elementen i hela mitt liv grundar mig och hjälper mig att lyssna på den jag verkligen är. Ta reda på vad som jordar mig, vad som får kreativiteten att flöda, elden att blossa upp och pranan att blåsa i mitt liv. Och mitt emellan allt det finns etern. Mellantinget, alltet som håller ihop och tillåter mig att stanna upp. Mellan inandning och utandning. Mitt i asanaflödet. Där finns det så mycket värme, känsla och kärlek. Det är ovant att ta till mig av allt det här, men när jag låter det ta plats och ger mig själv tid att känna efter så blir det magi. När jag kan leva i enlighet med naturen omkring mig och lyssna på de signaler jag får inifrån min kropp, då behöver jag inte längre springa ifrån mig själv. Då kan jag istället stanna upp och bara vara. Bara vara den jag är. Så fort jag skriver orden bara vara följer känslan av att behöva prestera, de ä…

My life my lesson

Jag har sett My life, my lesson.
Det är en dokumentär om en dysfunktionell familj, en misshandlande pappa, döttrar som söker kontakt och en trasig mamma som försöker hålla ihop sig själv och familjen, men som inte lyckas hela vägen.
Filmen följer den äldsta dottern, Felicia i två år. Det gör ont i hela mig att se hennes smärta, att se hur mycket kärlek som finns i familjen fast den är så trasig, och det gör ont att se en ung tjej bli vuxen för fort och inte få det hon innerst inne längtar efter från vuxenvärlden.

Hennes historia är inte min, men alla som har vuxit upp med frånvarande föräldrar kan känna igen sig i saknaden och sorgen hon har efter sin pappa.

Så jag kan inte låta bli att gråta åt det hemska och det fula. Och jag tror att vi måste få gråta när livet är hemskt, när det är orättvist, elakt och bara känns för mycket. Då måste vi bryta ihop och gråta. Sen är det dags att bygga upp oss igen, och finns det ingen där då så måste vi försöka ge oss själva den kärleken. Om det s…

Varför jag yogar

Jag börjar mina mornar med yoga och ofta också en kort meditation. De dagar jag inte gör det fast jag egentligen vill känner jag mig solkig och att något fattas. Det händer att jag hittar en tomt rum på skolan eller går ut på en gångväg och gör några asanas. För jag känner att det är något jag behöver. Yogan, meditationen och bönen är för mig tillfällen att känna in andningen, att stanna upp i kroppen och lyssna på livet själv. På gud och universum. Gud finns i så många former eftersom vi människor är så olika personer, men i slutändan är vi ändå människor med en enda jord att dela på. När jag yogar och tar del av det fantastiska yogacommunity som finns på nätet öppnar jag upp mig själv lite mer. Jag ser tydligt vad jag behöver i mitt liv, och det är inte den stressade vardag som jag upplever att de flesta människor på något sätt är slavar under. Att jobba med något man egentligen inte vill för att det känns som man måste. Visst måste hyran betalas, men vi har alla möjligheten att ska…