I exist as I am - that's enough!

Jag har alltid svårt för hösten, september tar slut, det blir mörkare för varje dag och jag går med en konstant stress och oro för att något ogripbart ska göra min värld mörk, skrämmande och läskig. Men av uppenbara skäl är just den här hösten fylld med lite fler ljusglimtar än annars. Förutom att han gör mig otroligt glad så har jag varken tid eller lust att kasta mig in i prestationsträsket som skolan kan förvandlas till ibland, jag gör det jag vill och behöver för att jag ska lära mig. Eftersom det finns någon som jag vill spendera en hel massa tid med blir också tid med mig själv (som jag haft stora mängder av det senaste året), något mer sällsynt. Jag värnar lite extra om stunderna när jag bara är med mig själv och tränar mig på att lyssna och inte skrämmas av de tankar jag har. Jag tror det är lösningen för mig för att inte fastna i prestationsträsk. Just nu är jag sjuk, dunderförkyld som jag inte varit sen i vintras,  så jag är nerbäddad i soffan med onepiece, TV-serier oc...

Häromdagen damp " Kroppspanik " av Julia Skott ner i min brevlåda. Jag släppte allt jag höll på med och började läsa. Det är en bok som har skrämt mig några månader eftersom jag har varit rädd för att utmana den sköra bild av kropp och hälsa jag hade under behandlings och terapitiden. Men nu kommer den helt rätt i tid.  I boken diskuterar Julia Skott BMI, något som jag haft som måttstock för hälsa i över tio år. Idag har jag lärt mig att BMI är ett nästintill ovetenskapligt mätinstrument som skapades av en statistiker (inte läkare!) för att mäta kroppsfetthalt hos en stor grupp människor, inte alls hos enskilda personer. Det här mätinstrumentet används alltför flitigt i hela samhället. En ätstörningsdiagnos kan stå och falla med vilket BMI man har, trots att alla övriga symptom finns, en fullt frisk och hälsosam person kan klassas som sjukligt fet. Allt för många människor nekas vård, eller tvingas gå igenom onödiga undersökningar eftersom vårdpersonalen tycker att BMI spel...

Det här visar återigen att kvinnor alltid förväntas göra så mycket mer än bara sitt jobb. Troligen får även manliga nyhetsuppläsare hatmail om sin storlek men jag hör sällan om män som förväntas vara förebilder och därför kritiseras för sin kropp. För kvinnor räcker det inte att göra ett bra jobb, vi förväntas också acceptera att det kastas skit på våra kroppar. Titta bara på det här: Källa  "Jag är mer än bara siffran på vågen" säger hon här. Hon är mycket mer än så, men här väljer näthataren att enbart se hennes yttre och dra många slutsatser om det. Hur hon är som förebild, att hennes hälsa är dålig, att hon är oansvarig som person. Hon kanske är allt detta (jag tvivlar starkt på det) men det har nog väldigt lite att göra med vilken siffra vågen visar eller vilket midjemått hon har. En bra förebild är en sådan som sprider positiva signaler om sig själv och andra oavsett kroppsform. Tjock är inte sjuk, eller svag, eller korkad. Tjock är precis lika snygg, smart och...

Så här var jag klädd idag. Då är det nästan väntat att få lite kommentarer kan man ju tycka. Men det finns mer och mindre genomtänkta kommentarer. Var jag köpt de eller att de är snygga är helt ok, det kan också leda till att få prata om Indien, vilket alltid är kul. En person frågade var grenen sitter och jag visade att den sitter vid knäna, svaret tillbaka blev: "Men då känns ju låren!". Att en person slänger ur sig en sådan kommentar utan tveksamheter får det att skära i själen och brinna i hela mig. När den här personen också jobbar med barn och ungdomar och har ett ansvar som förebild chockar det mig. Jag är bara tacksam att det inte var några barn i närheten som hörde det just nu. Poängen med kläder är inte att "inte känna låren". Det handlar om att känna sig snygg och må bra i sig själv. Låren får gärna kännas, då vet jag att jag finns och inte håller på att tyna bort.

I kontrast till bikinireklamerna vill jag visa något vanligt. Vanliga tjejer i bikinis. Jag funderar mycket på om det är dumt att fortsätta kroppshetsen med fler bilder på bikinikroppar. Men just när det handlar om en bikinireklam och en hets inför sommaren att få den "perfekta" bikinikroppen så känns det rätt. Så länge majoriteten av bilder vi matas av är retuscherade och trådsmala kan vi aldrig se mångfalden och acceptera hur en kvinnokropp ser ut. Även män och manskroppar är drabbade men jag är kvinna och kan inte tala för någon annan än mig. Jag har aldrig känt mig så snygg och bekväm som jag gör i min kropp just nu, och då är den inte lika smal eller vältränad som den varit när jag var sjuk. Det handlar inte om att man måste se ut på ett speciellt sätt, det handlar om att våga må bra i sin egen kropp. Våga visa hur människor ser ut, våga visa en annan verklighet än modevärldens. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något och det här gör jag. Gör gärna samma sak och v...

Höga klackar Hon går runt och ler  rak i ryggen på snabba fötter  hoppas varje dag att ingen ser  hennes insida som faller sönder Kroppen är min allergi. Den blir mitt vapen mot mig själv. Sådan är självdestruktiviteten. Vinsten över destruktiviteten och makten att leva mitt eget liv är att börja älska mitt vapen, använda det för gott istället för ont. Börja älska min kropp. En gång hörde jag om en psykolog som sagt till sin patient att ställa sig framför spegeln naken varje morgon och säga till sig själv att hen är snygg. Det är en viss kontrast mot övertäckta, gömda speglar. En kontrast som fungerar. Att titta på det som jag inte alltid tyckt om och säga till mig själv att jag är snygg, vacker och underbar ger mig kontroll över mina tankar och gör mig hemmastadd i min egen kropp. Kroppen blir inte längre något bortanför mig, den är jag. Fy f*n vad jag är snygg! En kollega till mig hade en tshirt med texten: "Who needs boobs when you've got an ass like t...

I januari skrev jag så här:  Det är skrämmande att lära känna sig själv på nytt. Och det gör att jag blir så fokuserad på mig själv. Kanske kan jag snart vara så balanserad i mig själv att jag kan hantera problem på ett sunt och hälsosamt sätt och istället lägga energi på hu jag vill leva mitt liv. Lägga energi på världen runt omkring i mig och vara en del av den istället för att betrakta den utifrån. Jag kommer inte förändra den jag innerst inne är, jag ska bara hitta tillbaka till vem det är. Jag ändrar aldrig den jag är. Jag är stolt över det jag gjort i år, jag har haft ett bra år, trots att det varit jobbigt. Jag har gått igenom behandlingar, kurser och samtal för att ta tillbaka makten över mitt eget liv och blivit frisk! Det största jag gjort i år är nog att jag lärt känna mig själv och accepterat mina känslor för vad de är. Allt från ilska och skam till glädje och tacksamhet.  Aldrig någonsin igen vill jag gå tillbaka, aldrig någonsin vill jag hata mig s...

Att berätta för andra om sina problem med vikten, hälsan och därmed också sina matvanor och andra beteenden som är kopplade till detta innebär att öppna en dörr till ett inre rum som tidigare har varit stängd . - Prästmangan Magnus beskrivning av hur det är att vara överviktig stämmer med hur det är att ha en ätstörning. Alla överviktiga är behöver inte vara ätstörda och alla ätstörda är inte underviktiga. Men skammen är samma. Att man på något sätt har misslyckats leva upp till det som vi i vårat samhälle säger ska vara så enkelt. Vi har skapat ett samhälle som inte accepterar skillnader. Det är inte ok i samhället att vara överviktig, underviktig eller att inte passa in i normen. Det här är inte nytt, men fortfarande lika aktuellt. Hur har vi skapat ett samhälle som går ut på att vi konstant ska forma om oss för att passa in i "barbiebilden" av vad som är accepterat? "Det är ju bara se till att man tränar mer än man äter, input vs output." Skulle det vara så ...

Ibland är det så skönt att någon annan har varit med om samma sak som jag. Att jag kan läsa någon annans ord och känna att så där känner jag också. Jag vill förklara hur jag mår, men idag räcker det här. "Men det blir  ändå lättare när mönstren och strukturerna syns, när man vet att det handlar om pengar, om kontroll och om lögner om vad som är vackert och naturligt och hälsosamt och rätt och riktigt. Det är lite lättare att inte hata mig själv när jag vet att jag blir lurad att göra det helt i onödan. När jag långsamt lärt mig själv att mat är till för näring och njutning, träning är till för att må bra, och kläder är till för värme och dekoration. De är inte fiender, de är inte tecken på mina missly ckanden."    - Julia Skott  Läs hela artikeln  och läs sen Aase Bergs dikt från Människoätande Människor i Märsta. LEJON BARA ÄR  Loj som ett lejon ligger han naken på sängen Inte en sekund tänker hans inre ödla på hur min blick ser ut ...