Publicitet
Istället för att reagera med stolthet och glädje när jag ser mitt namn i en tidning blev jag den här gången lite rädd, skämdes en del och har inte alls känt mig lika stolt. Kanske handlar det om att jag nu skrivit en ledare där jag ville vara ärlig men inte utlämnande och därför känner jag att den haltar och inte fyller den roll jag ville att den skulle göra. När jag läser den inser jag också hur svårt jag har att leva upp till mina egna så fina ord, därför blir den i mina ögon pretentiös och oärlig. Ja, vi är alla våra hårdaste kritiker. Men hur ska vi annars utvecklas? Samtidigt som jag är riktigt stolt över mittenstycket. Därför delar jag det stycke jag är mest stolt över med er, vill ni läsa allt kan ni antingen promenera in till en av fyra Svenska Kyrkor i Järfälla eller gå in på Amos . "Eftersom jag är en person som hela mitt liv velat prestera väldigt mycket och identifierat mig i mina prestationer, har det lett till att jag någonstans på vägen tappat bort mitt egenvä...