I exist as I am - that's enough!

Jag tänker på vänskap och relationer. Att det faktiskt bara är ett knappt år sedan jag träffade den handful människor som blev min bas här. Ibland finns det en plan med vilka människor vi möter och när vi möter dem. Jag har lärt känna så starka och häftiga människor det senaste året som verkligen påverkat mig. Det är jag tacksam för.  Förra hösten var full av energi, något jag inte riktigt känt tidigare år. Kanske påverkade det att jag lärde känna de som blev några av mina närmsta vänner under Psykeveckan. Den veckan var jag ärlig mot själv, gick runt i ett rus och njöt av livet. Jag njöt av alla möten jag fick möjlighet att vara med om. Det fina med vänskapen är just att den alltid finns trots att man inte alltid träffar vännerna. Jag hoppas ni förstår hur viktiga ni är för mig, alla mina vänner. Att ni vet om hur mycket jag uppskattar er och hur tacksam jag är för att ni vill släppa in mig i era liv. Ni som jag pratar med ofta, och ni som jag nästan aldrig träffar, ni som bor i...

Sluta fråga mig varför jag är singel  är ett debattinlägg på Expressen som fångade mina tankar perfekt. Just nu är jag i ett förhållande, men jag är ändå en "singelmänniska", en person som trivs med mig själv, är ganska introvert och får energi av ensamhet och tystnad. Att vara singel är underbart, att vara i ett förhållande är underbart. Nu i början av förälskelsen har jag väldigt lite lust och önskan att vara själv och sitta och pyssla med sådant som jag längtade efter när jag var singel. Nu vill jag trängas i soffan och titta på en dokumentär eller TV-serie för jag vill få vara med honom, få veta vad han tycker om och få dela mina tankar med honom. Jag har aldrig känt att jag behöver någon, och jag är en person som trivs med att vara själv nuförtiden. Jag har inte alltid trivts i mitt eget sällskap, men det har varit absolut nödvändigt för mig med ensamhet för att jag ska lära mig att tycka om mig själv och nu älskar jag den. Ensamheten är bara läskig om vi alltid fl...