I exist as I am - that's enough!

När jag nu har en blogg så vill jag dela med världen att jag har lagat något som är väldigt nära världens godaste svampsås (serveras med al dente pasta). Detta underbara recept är något i stil med, färska champinjoner, vitlök, gul lök, chili, vit vin, creme fraiche och basilika. Yum!

Aldrig hade jag tänkt mig att det kunde kännas så lugnt att falla genom luften i 200 km/h. Jag hann inte bli nervös och njöt av varenda minut av det. Det var underbart! Emma är världens bästa vän som fick mig att följa med på detta, det var ett klockrent avslut på sommaren. Innan skolan börjar hoppas jag hunnit rensat igenom och städat ut lite i min lägenhet (som numera är ännu finare med en "ny" bokhylla) men hinner jag inte det finns det iallafall en box rosévin i min kyl som kan delas med fina vänner och ledig tid. Jag hittade visdomsord utanför COOP idag:

Min semester har börjat och jag har hunnit flyga med Ingela som pilot, ganska tufft faktiskt! Ledigheten fortsätter med Taize med Linnea imorron, men idag håller jag tummarna för svenska OS-medaljer och finalkval! 

Efter friskispasset idag kom tränaren fram till mig och tyckte att jag skulle bli ledare för F&S. Det stärkte mitt självförtroende en del, har faktiskt funderat på det i några år. Jag tror jag skulle älska det. Men det får vänta tills jag har mer tid i livet, och tills jag tränar bara för att det är kul. Det är ju det träning ska handla om, att mår bra och ha kul. Det får göra ont, svida och vara vråltungt, så länge det i grund och botten är något man gör för att må bra, varva ner och hålla kroppen och psyket friskt.

Lediga dagar är guld värda. Dagen började med scones-brunch med mamma och Linnea, en mysig dag på söder och en kväll med lysmiddag med Ingela. Ledin, Skansen och OS-krönika underhöll under kvällen och jag har laddat upp mina batterier för fyra dagar på jobbet inför min månadslånga semester. Och gårdagskvällen fick jag spendera med fler underbara vänner i kyrkan. Livet är inte en dans på rosor just nu, men det blir så mycket bättre med alla guldkanter! När jag jobbat klart är OS igång och jag kan bara slappna av och ta det lugnt!

När jag skriver vill jag att det ska vara bra, genomtänkt och gärna lite djupt. Så det tar lång tid innan jag tycker att jag har tid att skriva. Det är inte en ursäkt, bara en tanke för att förklara för mig själv varför jag inte skriver så ofta. Just nu är jag i behov av mer tid och lugn i mitt liv. Mer tid för mig.  Jag vill så gärna hinna så mycket, så som jag alltid velat. Men som så många gånger förut inser jag att jag måste hinna med mig själv också. Jag måste hinna tillåta mig själv att andas, den där väggen kommer snart ha ett stor hål format efter mig annars... Nästa vecka blir det lugn och ro (tillsammans med lite fysiskt slit) i vackra Klövsjö med världens bästa familj. Tänk om jag kunde sluta berätta där, men jag planerar snabbt in hur veckorna därefter kommer se ut. Jag är orolig att jag kommer vara orolig över att inte hinna slappna av så att jag kommer vara stressad när skolan börjar. Hängde ni med? Min fina vänner har fått höra att de behöver stanna upp här och nu...

På söndag ska jag gå in i Den Stora Salen. Platsen där Harry slutligen dödade Voldemort, där Harry blev en Gryffindor, där oräkneliga mängder elever ätit, skrattat, gråtit och jag med de. Jag ska till The Studio Tour! Det är overkligt och kommer bli enormt häftigt!  Ett avbrott i en något enformig vardag av jobb. Men innan dess ska jag diska och jobba lite mer. "Of course it is happening inside you head, why on earth should that mean that it is not real?" "It is real to us"