Mindfulness

Jag promenerade idag i ett lugnt tempo och försökte se och uppmärksamma allt runtomkring mig. Det var intressant. Det kändes som när man börjar lära sig skriva. Enkla meningar som: snön är blöt, jackan är blå, luften är kall, bilen kör snabbt. 

Men det gjorde att jag inte fastnade i ett virrvarr av tankar utan kunde lämna mig själv en liten stund. Jag uppskattade lite mer det som var runt omkring och kunde reagera på hur jag andades. 

Det låter så flummigt och fjolligt, men det fungerade riktigt bra.

Tanken slog mig att det kändes som om vandra runt i Narnia och att barn verkligen har en medvetenhet när de gör saker, det gör att de kan se en buske och tänka: "Där är ett fort!" Eller en fågel som flyger jättefort och egentligen är ett flygplan. Fantasin får mer utrymme när jag inte släpper tankarna fria. 

Magiskt!