Bejaka den gåva som heter livet

Det är dags för mig att bli frisk på riktigt. Jag längtar till den dag då jag kan stå på egna ben, kan köpa en hamburgare på stan för att jag är hungrig. Kan äta kakor för att jag vill och låta det öppnade paketet ligga där i veckor och bara vara öppnat. Att inte blir glad varje gång det dyker upp en positiv tanke utan istället veta att de positiva tankarna är min vardag.
Jag är på väg dit, det kan hända att jag har några av de jobbigaste veckorna framför mig. Men jag tar stormsteg. Idag ska jag börja äta lite lätt ångestladdad mat, kanske dricka lite oboy? Utan att ha tagit en långpromenad innan, jag förtjänar det här enbart för att jag är jag! Och jag är underbar!