Snubblande nära succé

Ikväll fick jag se min sista present från mamma. (Det är helt sjukt att det redan gått ett halvår utan henne)

Vi såg Jonas Gardells 30 år tillsammans. Han är alltid genial. Som alltid berättar att livet för det mesta är jävligt jobbigt, men det är också fantastiskt och strålande och helt jävla underbart!
Sedan jag var tonåring har jag slukat Jonas ord och ur de tagit till mig budskapet att vara mig själv. Jag duger som jag är. Det är tillräckligt.

Mina åsikter och viljor är värda att bli hörda, men jag är någon med ett eget värde utan dem.

Det är mycket känslor fram och tillbaka och jag är enormt tacksam att mammas sista present till mig var det här. Jag är tacksam för alla ord jag fått till mig från Jonas Gardell. Och jag är tacksam för att jag är jag.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En sommar som ger skäl att fira!

Vanliga bikinitjejer