En sommar som ger skäl att fira!

Jag tänkte att ni ska få uppdateringar och bilder från allt fantastiskt som har hänt de senaste veckorna. För det går inte att beskriva på något annat sätt än att de senaste veckorna varit fantastiska!
Jag har tagit examen, fyllt år, förlovat mig, köpt hus och för första gången jobbat heltid med mitt eget företag. 

Det har varit så mycket nytt, spännande och roligt att jag inte har kunnat ta in det helt och hållet. Jag har förminskat känslorna och haft svårt att njuta av det fantastiska. Som att jag inte förtjänar att det går så här bra, att jag mår så här bra. Det är som att jag har en sida i mig som tycker att jag MÅSTE lida. Så mycket att jag till och med har tyckt att det varit svårt att skriva om det. Det har jag lärt mig kallas för självsabotering. Att förvänta sig mindre av livet, för mindre är vad jag är van vid. Så när livet inte bara är bra, utan fantastiskt, då blir det läskigt och jag är så ovan vid det att jag letar efter fel. Som när jag blir sur för att det är lite blåsigt istället för att glädjas åt att solen skiner! Jag har gjort det här många gånger förut. Det går garanterat att hitta ett blogginlägg från åren då jag var sjuk och var livrädd för behandlingen som stal min trygghet när jag formulerade mig på liknande sätt. 
Men nu njuter vi av allt det bra som varit, även om det riskerar att bli så mycket känsla att jag känner mig lätt galen. Jag kan ta den risken! 

Efter två års hårt arbete och tusentals nya lärdomar blev jag färdig journalist! Herregud så stolt jag är över det!
Och så födelsedag på det, det var rätt smart av mig att födas i juni, för då börjar sommaren alltid med ett firande! Jag fotade inte den dagen, då hade jag inte träffat Martin på flera dagar så jag stängde av telefonen och bara njöt av sommarens första grillning och middag på balkongen.

Två dagar efter min födelsedag skedde sommarens höjdpunkt. Jag skickade ut Martin på skattjakt och gick ner på knä och ställde den bästa frågan jag någonsin ställt. Det kändes så rätt och självklart, men när han väl stod där framför mig höll jag på att inte våga fråga honom! 


Vill du gifta dig med mig?

Jag hade köpt provisoriska ringar hos Älskade barn så vi sen kunde köpa ringarna tillsammans.
På hans stod det: "Vill du gifta dig med mig" på min: "Han sa ja!" 

Jag älskar dig! <3
Jättetack till Jenny som fotade under dagen, och Martins vänner som jag drog in i det hela också. 
Sen gick vi runt och var alldeles bubbliga och lyckliga. Att förlova mig har fått mig att känna mig nykär och pirrig! Och mitt i den bubblan kom nästa lyckorus. Hela våren har vi letat hus, sprungit på visningar, räknat på kostnader, värderat lägen mot förvaringsutrymmen och behövt lägga oss i ett antal budgivningar. Tills hus nummer tre på vår favoritgata kom ut. Med uteplats i rätt läge, och skogen rakt bakom. Med nyrenoverat kök och badrum.
Och vi fick det! Så för en vecka sedan skrev vi på kontraktet och firade med en lunch vid älven. 


Och mitt i allt det här har jag haft kontor på diverse caféer, bibliotek och vårt eget kök. Jag har tränat på att sälja, nätverkat och planerat min framtid som frilansare. (Snart kommer bloggen troligen att flytta till min nya hemsida, stay tuned) Samtidigt som jag skrivit, fotat och producerat det där som är kärnan, journalistiken.
Imorgon (lördag) kan ni som bor i Umeå läsa mitt senaste jobb i Folkbladet. Missa inte det!


Nu får frilansandet vila lite över sommaren när jag sommarvickar på P4 Västerbotten. Och jag ska passa på att njuta på vägen. Mitt i de tidiga radiomornarna kan jag titta ner på min ring och börja le som en tok. Jag kommer kunna se mig om på redaktionen och känna tacksamheten och stoltheten att jag jobbar som journalist. 
Det kommer det nog mer om senare. 
Ta hand om er! 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

På samhällets axlar.

Så mycket nytt