Kroppsfixering

Att det ska vara så svårt att stå för mina åsikter. Min allergi är och kommer alltid vara dieter, bantning och kroppsfixering. De senaste dagarna har jag reagerat vid flera tillfällen på hur ofta det diskuteras i min omgivning. Det kan ju kännas lite oartigt om jag plötsligt vänder mig om eller går därifrån. Men på något sätt måste jag stänga av, jag vill inte be att de slutar prata om det för "min skull", men jag önskar att jag hade några argument som inte lät så djävla helylle. Något annat än: "Det viktiga är ju att man mår bra." Något som faktiskt uppmuntrar den person som gjort en stor förändring i sin hälsa för att må bättre, men som inte göder hälsohetsen. Något som inte behöver fläka ut hela min sjukdomshistoria, ibland kanske det räcker att inte delta eller byta ämne, men "narkomanen" i mig går igång stenhårt vid de här diskussionerna och gör mig galen.
Jag önskar så starkt att jag vågade och orkade säga något som kanske kunde skapa lite ringar på vattnet (eller sprida andra tankar) av självacceptans och kärlek istället.
Tänk om mina barn kan få växa upp i ett samhälle där de är trygga att se ut precis hur de vill, för de vet att det är deras tankar, personlighet och idéer som är viktiga.

Motiverar mig istället  med den låt jag nog citerat mest hela året, den som lyfter upp mig och pushar mig framåt It's time.
"I get a little bit bigger but then I'll admit, I'm just the same as I was.
Now don't you understand, I'm never changing who I am."

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vanliga bikinitjejer

Hogwarts pepparkaka

DU är vacker och stark