Maxmat

Jag äter själv på max. Ångesten står mig upp i halsen, men jag äter själv på max. Det blir en matmässig kompromiss men jag äter själv på max!  Därför vill jag dela det.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Snövägen

Min syster  Anna  formulerade detta till mamma idag: Idag är dagen som jag tycker att du ska vara tacksam över... 1. Du bor inte längre i en backe som påminner om en bortglömd dal som aldrig plogas, sandas eller uppmärksammas. 2. Du får numera posten direkt i brevlådan och överhuvudtaget eftersom postbilen inte längre behöver trassla sig fram mellan diverse vallar och snötäcke mellan ditt hus och grannarnas hus. 3. Detsamma med sophämtningen. 4. Ingen behöver salta den där trötta trätrappan med salt som varje år verkar ha tagit slut förra året! 5. Tack vare punkt 1 finns det ingen vall som någon i familjen måste ut och panikartat skotta bort minst två gånger om dagen (om det mot förmodan plogas). 6. Det elektriskt uppvärmda golvet i hallen är inte fullt med blöta jackor, vantar, mössor eller täckbyxor eftersom inga av döttrarna är ute och åker pulka idag! Det ironiska i sammanhanget är att vägen vi bodde på förr hette SNÖVÄGEN!  Tacksam som tusan att jag i...
Läs mer

Bejaka den gåva som heter livet

Det är dags för mig att bli frisk på riktigt. Jag längtar till den dag då jag kan stå på egna ben, kan köpa en hamburgare på stan för att jag är hungrig. Kan äta kakor för att jag vill och låta det öppnade paketet ligga där i veckor och bara vara öppnat. Att inte blir glad varje gång det dyker upp en positiv tanke utan istället veta att de positiva tankarna är min vardag. Jag är på väg dit, det kan hända att jag har några av de jobbigaste veckorna framför mig. Men jag tar stormsteg. Idag ska jag börja äta lite lätt ångestladdad mat, kanske dricka lite oboy? Utan att ha tagit en långpromenad innan, jag förtjänar det här enbart för att jag är jag! Och jag är underbar!
Läs mer

Friskis

Efter friskispasset idag kom tränaren fram till mig och tyckte att jag skulle bli ledare för F&S. Det stärkte mitt självförtroende en del, har faktiskt funderat på det i några år. Jag tror jag skulle älska det. Men det får vänta tills jag har mer tid i livet, och tills jag tränar bara för att det är kul. Det är ju det träning ska handla om, att mår bra och ha kul. Det får göra ont, svida och vara vråltungt, så länge det i grund och botten är något man gör för att må bra, varva ner och hålla kroppen och psyket friskt.
Läs mer