Resan tar alltid slut


Ideellt engagemang är upplyftande och helt otroligt roligt, samtidigt som det är frustrerande i många lägen. På många sätt precis som livet själv. Jag försöker värna om min tid och energi och lägga den där jag känner att jag kan utvecklas och få energi tillbaka och jag har insett att Tilia inte är en sådan plats för mig just nu.

Därför har jag bestämt mig för att sluta som volontär i föreningen. Jag har gett mycket till en förening jag tror kommer kunna göra faktisk skillnad i det här samhället. Men nu har jag av olika anledningar beslutat mig för att sluta, och det känns större än mycket annat jag avslutat. Det är som att packa ihop en del av den jag varit de senaste åren och lägga på hyllan. Det är både tråkigt och ledsamt men nödvändigt för mig.

Och det är inte jag som försvinner, bara en av de arenor där jag fått möjlighet att uttrycka mig själv och hjälpa andra. Jag är tacksam för det jag lärt mig och upplevt och stolt över det jag har gjort och min egen resa. Men mer än något annat så är jag tacksam för alla de enormt fina människor jag lärt känna i föreningen, både volontärer och stödsökande.
Det är ni som gör jobbet. Det är ni som är Tilia.
Fortsätt ta hand om er själva och varandra. Inget står och faller med en person, det är tillsammans vi förändrar världen.





Kommentarer

  1. Du är fantastisk, det vet du. Och så länge du gör det som är bra för dig själv så gör du rätt! ❤

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

På samhällets axlar.

Så mycket nytt