Det är över nu, tack för showen!

Gyllene tiders låt surrar i huvudet på mig i kombination med Avicii och "Simply the Best". Efter jobbet åkte jag direkt till Kungsan för att delta i jublet och tacka OS-hjältarna tillsammans med många, många andra. Jag var där också 2011 och tog hem JVM guldgrabbarna. Det var grymt. Det här var helt otroligt! Vi fick vänta länge och samma ansiktsmålade tjejer bredvid mig fotades av varenda fotograf på plats, har en känsla av att de finns med i diverse tidningar imorgon. Men det handlar inte om oss som väntade, det handlar om dem vi väntade på. De vi ser upp till och har lärt känna genom TV-rutan och tidningar. Där vi sitter hemma framför våra TV-apparater ser vi inte bara de omänskliga prestationerna de gör i OS och andra tävlingar utan vi ser också de intervjuer, tårar och reportage som visar den långa vägen fram till en OS-medalj. Därför bli vi engagerade och därför är det så stort att få tacka med jubel och applåder för de underbara upplevelser dessa idrottare ger. Jag drar gärna parallellen med underhållare, artister och skådespelare med den skillnaden att i idrott så finns det aldrig ett manus, ingen vet hur det kommer sluta. Allt ska klaffa och turen ska vara på rätt sida. Då kan det bli medalj. I OS 2014 klaffade allt rätt 15 gånger för Sverige .

Ett historiskt svenskt OS med historiska medaljörer.